Smärtbehandling

När ett sår läker långsamt kallas det för ett ”svårläkt sår”. Patienter med den här typen av sår, t.ex. bensår eller trycksår, har rapporterat betydande smärtor. I vissa forskningsstudier har smärta ofta rapporterats som det största problemet hos personer med sår. Kom ihåg att du inte är ensam och att det finns sätt för att hjälpa dig behandla din sårsmärta!

Sårsmärta kan delas in i olika typer av smärta – försök att, med hjälp av listan nedan, klassa vilken typ av sårsmärta din smärta hamnar inom, så att du kan diskutera det med vårdpersonalen. Olika typer av smärta behöver olika behandlingar.

Sårrelaterad smärta är naturligtvis personlig!

De fyra olika typerna av smärta är:

• Bakgrundssmärta: smärtan är ihållande eller återkommande och finns där även om det inte sker något förbandsbyte. Den kan hänga ihop med den bakomliggande orsaken till såret (t.ex. dålig blodtillförsel i ett arteriellt bensår), eller lokala sårfaktorer, t.ex. infektion.
• Genombrottssmärta: här upplever du smärta om du t.ex. flyttar dig, såret utsätts för luft eller om förbandet glider över sårytan.
• Behandlingssmärta. detta inträffar vanligtvis vid förbandsbyte, när såret rengörs och förbandet sätts på igen.
• Operativ smärta: den här typen av smärta inträffar när du genomgår ett ingrepp, t.ex. när såret debrideras (rengörs och främmande vävnad tas bort).

Vårdpersonalen kan föreslå flera sätt för att hjälpa dig behandla din sårsmärta, t.ex. smärtstillande preparat. Det finns även många icke-farmakologiska sätt för att behandla smärta. Mer information finns i avsnittet Tala ut på den här webbplatsen.

Hjälpa barn minska smärtan vid förbandsbyten

Den exakta hjälp ett barn behöver beror på hur gammal han/hon är, men det finns vissa allmänna principer.

Se till att du finns till hands för att trösta barnet vid förbandsbytet. Om förbandsbytet ska göras hemma, välj ett tyst, varmt rum. Förklara vad som ska ske, hur lång tid det tar och om det kommer att göra ont. Var ärlig!

• Låt barnet testa att sätta förband på en favoritdocka eller ett mjukisdjur
• Distrahera barnets uppmärksamhet med leksaker, böcker, spel etc
• Fråga sjuksköterskan om du kan hjälpa till med förbandsbytet om du tror att det blir bättre för barnet
• Om ditt barn vill vara delaktigt i omläggningen, fråga sjuksköterskan om det går bra
• Fråga om ytterligare smärtlindring om du tror att det behövs

De kan antingen bara fråga dig eller så kan de använda ett enkelt verktyg för smärtbedömning. Klicka här för att visa ett exempel.

Hos barn sker detta normalt genom en serie ansikten, från skrattande till gråtande. Ditt barn kan indikera vilket ansikte som överensstämmer med hans eller hennes smärta.

Vad händer om det blir mer smärtsamt?

Om det börjar göra ont, berätta det för personen som gör förbandsbytet. Var inte blyg! De vill inte att du ska ha ont. De kan avbryta förbandsbytet ett tag, eller diskutera andra förband som kan hjälpa.

Det är viktigt att du känner att du har kontroll vid förbandsbytet för minska smärtan och oron. Be att förbandet tas bort försiktigt och, om du vill avbryta någon gång under bytet, be om en ”time-out”. Fråga om du kan byta förbandet själv. Att duscha eller dränka förbandet med koksalt eller vatten kan hjälpa före avlägsnandet, fråga vårdpersonalen.
Distraktionstekniker kan också hjälpa – lugn musik, en varm miljö, hålla handen, bilder som visar förloppet och till och med aromterapi kan minska stressen.

Diskutera med din läkare eller sjuksköterska vilken smärtlindring du kan ta innan förbandsbytet påbörjas.