Etiologi för trycksår*
Utvecklingen av ett trycksår är ett komplext samspel mellan yttre faktorer (miljö) och inre faktorer (patientrelaterade).
Deformation av vävnad
Ett trycksår definieras som en vävnadsskada orsakad av långvarigt tryck, friktion och skjuvkrafter mellan en yta och ett benutskott. För att förstå mekanismen bakom denna skada måste man beakta hur dessa krafter påverkar cellerna. Tryck-, friktions- och skjuvkrafter samverkar och kan utöva tillräcklig deformation på cellerna för att skada viktiga strukturer, såsom cellens cytoskelett. Denna skada kan leda till att cellmembranet förlorar sin förmåga att reglera transporten av joner mellan cellens inre och det extracellulära rummet. När cellmembranet sviktar leder det snabbt till celldöd. När flera celler dör uppstår till slut områden med vävnadsnekros.
-
Tryck
-
Skjuvning
-
Friktion
Ischemi
Parallellt med denna skada på cellnivå behöver man även beakta effekten av tryck, friktion och skjuvkrafter på blodkärlen i det redan utsatta vävnadsområdet. Dessa krafter kan i vissa fall samverka och deformera kärlen, vilket försämrar deras förmåga att leverera tillräckliga mängder syre till vävnaden (ischemi). Detta leder i sin tur till ansamling av avfallsprodukter, förändringar i cellernas pH-värde och till slut celldöd.
Denna process antas ofta utvecklas under en period av timmar i motsats till cellulär deformation som är en snabbare process.
Mikroklimat
En viktig bidragande faktor i utvecklingen av trycksår är mikroklimatet – det vill säga temperaturen och fuktnivån vid gränssnittet mellan hud och underlag. Förhöjd hudtemperatur i kombination med hög fuktighet från svett, urin eller sårvätska kan öka risken för trycksår. Detta sker genom att hudens metabola behov ökar, dess motståndskraft mot yttre krafter minskar, och friktionskrafterna mellan hud och underlag förstärks.
En persons risk att utveckla trycksår påverkas dessutom av individuella faktorer som ålder, förmåga att ändra position, mentalt tillstånd, näringsstatus, vävnadsperfusion samt förekomst av olika samsjukligheter.
* World Union of Wound Healing Societies (WUWHS) konsensusdokument. Förbandens roll vid förebyggande av trycksår. Wounds International, 2016
Relaterade artiklar
Läs mer-
Wound care | 1 min read Vad är ett venöst bensår?
-
Wound care | 1 min read Hur vet jag om jag har en infektion?
-
Wound care | 1 min read Vad kan jag göra för att mitt venösa bensår ska läka?
-
Wound care | 1 min read Så minskar du risken för infektion
-
Wound care | 1 min read Varför är kompression viktigt?
-
Wound care | 5 min read Postoperativa förband och ostörd sårläkning
Framgångsrika kirurgiska resultat beror på lämplig postoperativ vård, ostörd sårläkning och valet av postoperativt förband. Postoperativ vård avslutas inte när operationen är över. Vad kan ditt postoperativa förband och din omläggningsrutin göra för att optimera läkningen?
-
Wound care | 2 min read Vad är patientdelaktighet och varför är det viktigt för individer med kroniska sår?
Engagerade patienter är de patienter vi alla vill vara – informerade, delaktiga och motiverade deltagare i vår egen vård. För individer som lider av kroniska sår, där behandling pågår, kan detta tillvägagångssätt vara särskilt värdefullt.
-
Wound care | 4 min read Brännskadeförband för barn som brännskadat patienter
Brännskador är ett stort problem i den pediatriska populationen, där barn är särskilt mottagliga på grund av sin naturliga nyfikenhet och utveckling av motoriska färdigheter. Skållning är särskilt vanligt bland små barn. Specialiserad vård och skonsamma sårförband behövs för att vårda patienter med brännskador hos barn.
-
Wound care | 4 min read Venösa bensårs påverkan på patientens livskvalitet
Venösa bensår kan ha en betydande påverkan på patientens livskvalitet. Hur kan behandlingen av venösa bensår förbättras för att höja livskvaliteten för patienter och samtidigt minska belastningen på hälso- och sjukvården? En artikel i Wounds International utforskar sambandet mellan behandling av venösa bensår och patientens livskvalitet.