Titta på videon för att lära dig mer
En anmärkning om terminologi: "trycksår", "tryckskada", "liggsår" eller "decubitus" är alla vanliga termer. Vi använder "trycksår" i den här artikeln för att få med allt ovanstående.
Behovet av en preoperativ hudbedömning och riskbedömning
Cirka 25 % av patienterna kan ha hög risk för trycksår. Därför är det viktigt att den preoperativa sjuksköterskan genomför en hudbedömning före operation samt en riskbedömning med hjälp av Braden-skalan, och att resultaten kommuniceras till operationsteamet så att förebyggande åtgärder kan vidtas.
Varje förebyggt trycksår besparar patienten onödig smärta, förlängd vårdtid och potentiellt livshotande komplikationer.
Operationstiden och patientens position kan öka risken för trycksår
Den första och viktigaste faktorn är varaktigheten av det kirurgiska ingreppet. Trycket kanske inte är särskilt intensivt i början, men med tiden pressar patientens kroppsvikt ihop operationsbordets skumunderlag, vilket ökar trycket.
Patientens position spelar också roll. Ett ingrepp där patienten ligger på mage anses vara högriskområde eftersom det finns många potentiella tryckområden (ansikte, bröstben, höfter, knän och framsida av fötterna).
BMI kan påverka en patients risk för trycksår
Ett högt eller lågt BMI kan öka risken. Ett högt BMI på grund av ökat vikttryck; ett lågt BMI på grund av mindre naturlig vaddering runt tryckområden.
Tidigare hudskador kan öka risken för trycksår
Fråga alltid patienten om tidigare hudskador och kontrollera om det finns befintliga tryckskador. Om en tryckskada redan finns, är det viktigt att konsultera en sår-, stomiterapeut eller kontinenssjuksköterska (WOCN).
Sammanfattning
Snabb checklista över riskkriterier:
- Operationens längd (och patientens position)
- BMI
- Tidigare hudskador
För fler tips om praktiska åtgärder som du kan vidta för att skydda patienter från trycksår i operationssalen, se vår artikel om praktiska åtgärder för sjuksköterskor.
