Venösa bensår: Klinisk förståelse och epidemiologi

Den bakomliggande orsaken till venösa bensår (VLU) är venös sjukdom.
Inte alla med venproblem utvecklar bensår, men alla med venösa bensår uppvisar tecken och symtom på venös sjukdom som kan spåras tillbaka över tid².

Epidemiologi

Venösa bensår är ett vanligt, kroniskt och återkommande tillstånd, med en uppskattad prevalens på mellan 0,1 % och 0,3 % i Storbritannien³. Upp till 10 % av befolkningen i Europa och Nordamerika har venös insufficiens, och 0,2 % utvecklar venösa sår⁴. I Storbritannien uppskattas prevalensen av VLU till cirka 1 av 100 vuxna, vilket motsvarar cirka 560 000 individer med ett venöst bensår vid varje givet tillfälle⁵.

I takt med att befolkningen åldras kommer alla dessa faktorer att öka kostnaderna för både patienter och vårdgivare.

Etiologi

Venösa bensår uppstår till följd av kronisk venös insufficiens (CVI). Detta sker när venklaffarna (i djupa, ytliga eller perforantvener) inte fungerar korrekt och tillåter blodet att rinna tillbaka (reflux) till den nedre delen av venen.

Patologin kan även inkludera venös obstruktion (t.ex. på grund av blodpropp)⁶. Venöst avflöde försämras, vilket leder till venös hypertension^7 8. Mellan 40–50 % av venösa bensår orsakas av ytlig venös insufficiens i kombination med perforantveninsufficiens, men det djupa vensystemet⁴ är oftast normalt.

Diagnos av kronisk venös insufficiens baseras på kliniska kännetecken; kronisk venös hypertension orsakar flera hudförändringar:

• ödem
• synliga kapillärer runt ankeln
• trofiska hudförändringar såsom hyperpigmentering orsakad av hemosiderin
• atrophie blanche
• förhårdnad av hud och underliggande vävnad (lipodermatoskleros)
• staseksem⁹.

Hos patienter med CVI bidrar oförmågan hos vadmusklerna att pumpa venöst blod till utveckling och fördröjd läkning av venösa sår. Därför används kompressionsbehandling för att behandla venös insufficiens i nedre extremiteterna^5 10.

Det finns många riskfaktorer för venösa sår, inklusive ärftlighet, fetma, venös ocklusion och ålder ^4-10. Viktigt är att venösa bensår återkommer hos upp till 70 % av de drabbade ⁴. Mer än 95 % av venösa bensår sitter på benet nedanför knät, oftast runt malleolerna, och såren kan vara avgränsade eller cirkumferenta¹¹.

Klinisk och ekonomisk börda

I Storbritannien har venösa bensår uppskattats kosta National Health Service (NHS) 941 miljoner pund (1,2 miljarder USD; 1,1 miljarder euro) per år ^12 13. Största delen av denna kostnad beror på hemsjukvård, då distriktssköterskor i Storbritannien spenderar upp till 80 % av sin tid på att vårda patienter med bensår ^12 13.

Läkare bör vara medvetna om att venösa bensår har bättre chans att läka om patienterna kan läggas in på sjukhus för kontinuerlig benhöjning¹⁴.

Alltför ofta uteblir tidig förebyggande behandling på grund av det ökande antalet patienter med venösa bensår, bristen på sjukhusplatser, de höga kostnaderna för slutenvård och behovet av att bevara självständighet hos den främst äldre befolkning som drabbas ¹⁴.

Effekter på patientens livskvalitet

Venösa bensår är ofta ett kroniskt tillstånd, och patienter upplever en långvarig cykel av hudläkning och nedbrytning (läs mer om utmaningarna med denna cykel). Denna cykel av sårläkning och återfall kan upprepas under årtionden, med infektionsepisoder som ytterligare försämrar livskvaliteten ¹⁵.

Optimal behandling och omvårdnad: Psykosociala och smärtmässiga reaktioner

Behandling av bensår sker främst i öppenvård, men distriktssköterskor och allmänläkare har begränsad tid med patienterna, och denna tid fokuseras oftast på klinisk behandling¹⁵. De psykologiska och sociala effekterna av venösa bensår har fått lite uppmärksamhet i behandlingsriktlinjer, men inkluderar social isolering, ångest och depression – särskilt när såren är mycket vätskande och smärtsamma ¹⁵.

I en nyligen genomförd explorativ studie som jämförde smärt- och stressupplevelser hos 49 patienter med kroniska sår som behandlades med atraumatiska respektive konventionella förband, var akuta smärt- och stressnivåer betydligt lägre hos dem som fick atraumatiska förband.

Optimal behandling och omvårdnad: Förbandsval och M.O.I.S.T.-ramverk

Precis som vid de flesta sårtyper gynnas venösa bensår av lämpligt förbandsval och tillämpning av M.O.I.S.T.-ramverket

Förbandsval och M.O.I.S.T.-ramverket kompletterar varandra. Lokala sårbehandlingar, såsom förband, väljs utifrån målen för läkningen, exempelvis att skapa en balanserad fuktig sårläkningsmiljö eller förbättra vävnadens syresättning – två av nyckelprinciperna i M.O.I.S.T.-ramverket

M.O.I.S.T.-ramverket står för:

• Moisture balance (Fuktbalans): Skapa en balanserad fuktig sårläkningsmiljö
• Oxygen balance (Syrebalans): Förbättra vävnadsperfusion och lokal syresättning i såret
• Infection control (Infektionskontroll): Förebygga eller behandla sårinfektion
• Supporting strategies (Stödjande strategier): Skapa en stödjande miljö som stimulerar läkning
• Tissue management (Vävnadshantering): Avlägsna död vävnad och skräp för att främja frisk granulations- och epitelvävnad

M.O.I.S.T.-ramverket kan tillämpas på en rad kroniska sår, inklusive venösa bensår, och har visat sig hjälpa dessa sår att “gå mot läkning eller uppnå fullständig läkning”¹⁶.